Blay

När riksdagsvalet närmar sig och datalagringsdirektivet (förhoppningsvis) kommer att bli en het fråga kan det vara värt att bli påmind om hur jävla illa det kan gå med datalagringar. För att få ett färskt exempel på det kan vi vända oss till Mexico och deras regerings senaste hastigt införda lag. Lagen RENAUT, som är ett led i kriget mot droghandeln, föreskriver att alla som har ett mobilnummer, kontaktkort eller abonnemang, ska registrera sig på det med (häng med nu); namn, adress, personnummer, fingeravtryck och retinascan. Gör man inte det kommer mobilnumret att stängas av. Tanken var att komma åt narcos som gör affärer via mobiltelefonerna, men allvarligt talat, i ett land där narkotikakungarna är rikare än staten och hälften lever under fattigdomsgränsen måste man vara korkad för att inte förstå att de kan betala någon hungrig stackare för att registera sig på deras kontaktkort. Mycket riktigt gick det att köpa falskregistrerade kontantkort i piratmarknaden Tepito redan innan dealinen på registeringen var klar. Så gick det med den lagen. Men vänta. Det blir ännu bättre… 30 miljoner (!) mobilinnehavare registerade sig inte. Deras telefoner stängdes av i ett svep. Mobiltelefoner som framförallt för den fattiga delen av befolkningen är den enda formen av konnektivitet som existerar. En förutsättning för att kunna sköta vardagen och affärer. Men här protesterade telekombolaget och drog lagen inför domstol. Det återstår ännu att se vad som händer med den. Så vitt jag förstår det är de påkopplade igen. Databasen då? Den som ändå lyckades samla 50 miljoner namn, personnummer och fingeravtryck. Jo, den gick att köpa i Tepito en vecka efter lagen trätt i kraft. (UPPDATERING: Den länkade artikeln handlar om andra myndighetsdatabaser till salu. Se kommentar nedan). För 12000 dollar. Hela databasen. På tre externa hårddiskar á 160 gb. Vilka som köpte den? Den här artikeln berättar den otroliga historien om att ett antal polisdistrikt gått ihop och skramlat fram pengar till att själva köpa regeringens databas. - Det blir så mycket enklare att kolla uppgifter om man inte måste gå via den officiella byråkratin, kommenterade en anonm polisman. Man storknar! Kritik som vi har mot datalagring här i Sverige har redan hänt i Mexico på ett sätt som verkligen tydliggör vilka skador de kan göra. Det som exponeras tydligt hela tiden i en misslyckad stat som Mexico riskerar att dyka upp även inom Sverige om så bara som undantag. Databaser som läcker är dock en irreversibel handling. Det går inte att stoppa tillbaka dem sen. Kritiken mot datalagring består inte bara av hypotetiska scenarion utan verklighet i andra länder! Nog för att vi inte har en piratmarknad av det här slaget i Sverige, men samma händelser som sker i Mexico kan hända här fast på ett annat sätt. Att målvakter och andra sätt att kringå datalagringen används av de som den verkligen är till för att sätta dit är ju inte svårt att tänka sig. Och hur osannolokt är det egentligen att uppgifter från databaser med personuppgifter slinker ut genom personliga kontakter till någon som egentligen inte skulle ha tillgång till dem snarare än den officiella vägen med insyn? Det händer mycket med Mexikos informationsinfrastruktur just nu. Det är monopol som bryts och förstärks, ACTA-samtal som blivit heta politiska potatisar och allting hamnar mitt i det fruktansvärda kriget mot droger som skördar dödsoffer varje dag (fler dör i det än i kriget i irak). Jag åker själv till Mexico imorgon och hoppas kunna rapportera vidare, bland annat från besöket i Tepito. $