Blay

Nästa vecka bär det alltså av till Venedigbiennalen med projektet Embassy of Piracy. Men vad innebär det egentligen att skapa en ambassad för internet och vad kan ambassadörernas dagliga arbete tänkas bestå av? Som tur var mailades det in en rapport till ambassaden om “Special Embassies” skriven av Andrew Paterson bestående av slides och anteckningar från en föreläsning. Med hjälp av Andrews anteckningar följer här en serie råd och tips främst riktade till nästa veckas ambassadörer. Dock kan fler komma att få nytta av dem. Man vet aldrig när man, som deltagare i ett nätverk, helt plötsligt befinner sig i en situation där man måste agera ambassadör. Bland annat kan vi tänka oss att Piratpartiet kommer att ha en slags ambassadroll i EU där man förutom att uppfylla uppgifterna som krävs av en parlamentariker och dennes stab kommer att bli en del av internets ambassadnätverk och ha uppgifter både mot lokalbefolkningen i Europaparlementet som till den egna befolkningen på nätet. Rasmus har sammanfattat dessa tänkbara uppgifter på Copyriot.

//

• Inledning - Vad är då en ambassad? Wikipedia definierar det såhär:

[An Embassy] is a group of people from one state or an international > inter-governmental organization (such as the United Nations) present > in another state to represent the sending state/organization in the > receiving state.

Vi har alltså att göra med entitet a som representerar entitet A inom territoriet för entitet B. Ambassaden sysslar alltså med relationer mellan entiteter som erkänner varandras oberoende. Detta blir något paradoxalt när det gäller internet och det är just vad som gör detta diplomatiska uppdrag så intressant. Internet är för det första inte ett eget erkänt territorium, även om försök att upprätta det som ett sådant gjordes på 90-talet av John Perry Barlow i hans “A Declaration of the Independence of Cyberspace”. Nu är detta ambassadprojekt inte intresserat av den numera reaktionära positionen att utmåla internet som en virtuell plats skild och av-förkroppsligad från den fysiska världen. Snarare kommer vi närmare det materiella ju mer internet vi får, om sådana abstraktioner skulle gå att mäta. Nej, den här diplomatiska relationen kanske snarare kan beskrivas som mötet mellan två protokoll. Olika, men ömsesidigt beroende och samexisterande. Andrew tar i sin föreläsning hjälp av Ned Rossiters bok “Organised Networks: media theory, Creative Labour, New Institutions” som gör skillnad på organiserade nätverk och nätverkade organisationer. Termen nätverk har ju blivit en av de mest genomträngande metaforer för att beskriva ett brett spektrum av fenomen, begär och praktiker i samtida informationssamhällen. De har egenskaper som "fluid, ephemeral, transitory, innovative, flowing, non-linear, decentralised, value-adding, creative, flexible, open, collaborative, risk-taking, reflexive, informal, individualised, intense, transformative and so on and so forth” för att nämna de exempel som Rossiter nämner. Organisationer å andra sidan är hierarkiska, representativa, stängda, formaliserade, risk-minimerande etc, etc. Det kan ju tyckas vara en hårddragen gränsdragning, men vi jobbar med den så länge. Att organisera nätverk är en helt annan uppgift än att nätverka organisationer, vilket ambassader, stater och koncerner traditionellt sysslat med. De protokoll och dynamiker som använts för att länka samman väldefinierade och formaliserade stater, institutioner och företag lämpar sig in alls för de gränsöverskridande samarbeten och disruptiva kulturer vi finner i dagens digitala nätverk. Inom nätverken frodas erfarenheter av delning, feedback, flexibilitet och (o-)vänskap medan de nätverkade organisationerna sköter sina inbördes relationer med ägande, upphovsrätt och väldefinierade roller och gränser. Snarare än att skapa en permanent representativ organisation handlar det för internets del att kontaktytsintensifiera, att svärma kring “publics”. Ibland är det dock nödvändigt att det uppstår organisationer inom ett nätverk. Inkomst måste fördelas, beslut tas och representation ske. Kommunikationen inom nätverk bygger alltså vanligtvis på relationella processer och inte representation som inom organisationer. Det skapar såklart speciella omständigheter när ett nätverk nu har skapat en ambassad. Men för den sakens skull finns det inget som säger att internet inte skulle kunna ha en ambassad. Som G. R. Berridge säger i “Diplomacy: Theory and Practice”:

A resident embassy “is an extremely versatile institution”

Ambassadprojektet (liksom föregångare som s23m) kan därför ses som ett experimentellt utforskande av ett nätverks organisationsmodell i relation till institutionella former. I fallet Embassy of Piracy ställs det på sin spets. Vilka sociala former (ambassader, konstvärldar, advokater, överstatliga organ etc) kan vi ställa mellan den italienska staten och internet.

//

• Historik - Innan vi ger oss på ambassadens dagliga arbete tar vi en snabb genomgång av ambassadens härkomst. Den första funktionen som kan sägas ha tillkommit en ambassadör är att helt enkelt skicka meddelanden, att förmedla information mellan två entiteter utan att förvränga eller påverka budskapet. Don’t kill the messenger! Nja, det kan väl också vara ett sätt att “sända en stark signal”… Under den homeriska perioden får budbärarna också en förhandlande roll. De var speciellt utvalda för deras goda minne och kraftfulla röst, vilket torde ha inneburit en kraftig och hållbar signal som inte tynade bort eller förvrängdes. Romartidens diplomater hade en annan roll som var mer inriktad på administrativa uppgifter och som till stor del innebar insamling, arkivering och indexering av data i ett försök att maximera beräkningskraften i det stora riket. I persiska riken som Safavider-dynastin eller Mughal-imperiet hade ambassadörerna en mer ceremoniell roll och fick storslagna mottaganden i länderna de gästade. Det Bysantinska rikets utsände var talangfulla berättare, men också observatörer som skickade hem detaljerade rapporter om inrikespolitiken i andra länder. 1400-talets norditalienska stadsstater var de första som placerade permanenta abassadörer i andra städer man hade kontinuerligt utbyte med. På 1700-talet blir ambassadrollen en professionellt utformad aktivitet med Frankrike som pionjärer. Det moderna nationsbyggandet krävde en annan typ av relationer med andra länder. Det är värt att komma ihåg att etablerandet av ambassader inte var en jämn bilateral utveckling där ett land där en ambassad placerades fick en egen i hemlandet. Istället blev de nationens utposter i länder man var intresserade av att ha relationer med som främjade den egna nationens intressen. Nationernas förbund grundas efter Versaillesfreden som ett svar på det upplevda misslyckandet för den gamla bilaterala formen av diplomati. En ny världsekonomi med komplicerade mellanstatliga relationer behöver ett nytt sätt att reducera konflikt och främja välstånd. Efter andra världskriget får vi FN, men också ekonomiska institutioner som Världsbanken och Internationella Valutafonden. I New York skapar FN en permanent multinationell ambassad. Under årtiondena som följer minskar den lokala ambassadörens visibilitet till förmån för de stora sammanträdenas mediaexponering. Här slutar vi får lilla historiska expóse för sedan kom ju internet och då är vi mitt uppe i den utveckling detta ambassadprojekt ingriper i.

//

• Ambassadörens dagliga arbete - Nu kommer vi äntligen till avdelningen med råd och tips för nästa veckas ambassadörer. Vi ska ta hjälp av G. R. Berridges bok som är en mycket pedagogisk genomgång av de vardagliga uppgifter som kan möta en ambassadör. Till att börja med finns flera anledningar till varför man skulle vilja etablera en ambassad: * Prestige Att ha en ambassad är ett erkännande och skapar pondus. Detta ska inte underskattas. Det är ett materialiserande och tillkännagivande av en gemenskap. Håll därför era pyramider synliga vid alla tillfällen. * Symbolik En permanent ambassad - centralt lokaliserad och imponerande utformad - är en permenent påminnelse av betydelsen av en viss entitet och dess traditioner och dessutom en symbol för att diplomati är en kontinuerlig, snarare än episodisk, process. Se därför till att ambassadpyramiderna reflekterar Era värden och traditioner. * Värdskap När en enitets betydelsefulla medlemmar befinner sig i främmande territorium för att utföra sina plikter är det i allmänhet oumbärligt för dem och deras kommunikation att få sin ambassads fulla stöd. Internetambassader ska alltså när som helst vara beredda på att tillhandahålla full tillgång till internet och alla dess applikationer. * Ceremoni Vid ceremoniella tillfällen där en viss representant av praktiska eller politiska skäl inte kan närvara måste en ambassadör vid varje tidpunkt finnas tillgänglig för att ta dennes plats utan att tveka. Som synes finns det all anledning att ha en ambassad närvarande vid alla platser och tidpunkter där relationella situationer kan uppstå med andra entiteter. Nu ska vi titta på några av de uppgifter som ambassadören stöter på i det vardagliga arbetet. * Främja vänskapliga relationer En ambassad har som uppgift att främja vänskapliga relationer mellan sändande och mottagande enitet. Dock är den främsta uppgiften för en ambassad att främja den egna entitetens agenda, varför det kan krävas av en ambassadör att denne beter sig på ett icke-vänskapligt vis. Om en ambassadör kan uppnå respekt från de lokala beslutsfattarna och komma överens med dem tjänar detta den egna entitetens intressen. En väl nätverkad och kontaktytsintensifierad ambassad har lättare att få inflytande och samla in information. Den kommer också att ha lättare att hantera krissituationer om en sådan skulle uppstå. Därför är det viktigt att respektera lokala sedvanor (så länge de inte står i konflikt med den egna entitetens värden), markera viktiga lokala händelser på sin wiki och engagera sig i omfattande social kontakt. * Förtydliga signaler När ambassader engagerar sig i förhandlingar kan en av deras uppgifter vara (eller inte vara) att förtydliga (eller fördunkla) signalerna som sänds från den egna entiteten. En mottagande entitet kan från situation till situation behöva lugnas, oroas, försäkras, förvirras, uppmuntras eller avskräckas. * Signalspaning Att samla information om den lokala scenen och rapportera detta till internet har länge ansetts som en av de viktigaste funktionerna för en nätambassad. Kopieringens välmående, ekonomin, uppkopplingen, nätpolitiken, utvecklingar inom programvara och moralen hos upphovsrättsorganisationer är sådant som internetambassader brukar rapportera om. Det gäller att hålla sig uppdaterad med den lokala median, beblanda sig med lokalbefolkningen i olika sociala sammanhang och regelbundet ha kontakt med myndigheter. Man ska heller inte glömma att ha kontakt med andra diplomatiskt utsända på plats och utbyta information med dessa. * Konsulära tjänster Förutom att skydda internets intressen på plats kan ambassadens konsulära tjänstemän också engagera sig i processen för potentiella internauters inträde i gemenskapen. * Företrädande kommunikaton I frånvaron av en viss medlem av entiteten är ambassaden den mest tillgängliga talespersonen för sin gemenskap och bör behärska citeringsvänliga fraser och på stående fot kunna hålla i talet efter middagen. Detta var alla tips från den här gången. Vi på blay.se önskar alla ambassadörer på väg till Venedig och utspridda runt om jorden lycka till!