Sociala objekt, nodal points och panspektronism
People don’t connect with each other. They connect through a shared object. /Jyri Engeström, Jaiku/Google Som jag tidigare utlovade kommer ett referat från Jyri Engeströms föredrag på reboot tidigare i år. Han tar egentligen upp vad han redan pratat om i några år kring idén om sociala objekt. Det som är intressant med Jyri är dels att han kombinerar bra samhällsvetenskap med social mjukvara på ett uttalat sätt och dels att han nyligen blivit uppköpt av Google och därför fått tillgång till en hel del data och verktyg. Jyri refererar uttryckligen till Latour under föredraget och hans tankar om sociala objekt resonerar fint med Latours tingpolitik. Latour skiljer på matters-of-fact och matters-of-concern som relateras till den dubbla betydelsen hos ordet ting. Alltså dels som sak, fakta och dels som församling, storting, tingsrätt. Vi kan benämna dem ‘ting’ och ‘Ting’. Bra webbtjänster, enligt Jyri, tillåter användarna att skapa sociala objekt som bidrar med värde, m.a.o. tillåter dem att skapa Ting och bli belönade för det en slags omvänd panspektrisk övervakning där nya Ting per default är misstänkta. En panspektronism som multiplicerar kopplingar, placerar och arrangerar objekt och plattformar istället för att klippa av och förstöra sammanslutningar alltså. Att lägga till nya objekt lägger till värde, bidrar till gemenskapen. Ny teknologi tillåter nya ting att bli sociala objekt. Sammanföringen av olika teknologier (Exempelvis internet med geo-data och/eller RFID) öppnar vidsträckta territorier av outforskade möjligheter. Jämför vetenskapliga instrument som mikroskop och röntgen och hur de förvandlar nya aspekter av verkligheten till potentiella Ting. Utgångspunkten för sociala objekt på webben är såklart att handlingar (actions, inverkan, skillnader) lämnar spår på webben - några inmatade, andra auto-genererade. Jyri använder sig av begreppet Social perifer vision (synförmåga) - förmågan att kunna se vad som händer härnäst (synsk förmåga), innan det har hänt. Detta är en förmåga innehas av eller levereras till en användare men möjliggörs av mönsterigenkänning (pattern recognition) hos mjukvaran. Den sociala perifera synförmågan möjliggör en aktör att koordinera sitt livsflöde (lifestream) - att kalibrera ens aktivitet till hänsyn för var, när och hur en viss handling/inverkan kommer att ske (be performed). Detta kommer dock inte att vara en definitiv förutsägelse, så responsen på förutsägelsen måste vara en mjuk och diffus kalibrering. Är man inte uppmärksam på vad andras intentioner är kan man inte göra upp planer, inte bygga momentum för en handling, vilket måste göras eftersom alla handlingar är assemblage som måste mobiliseras till handling. Man måste veta att det blir fest på kvällen redan på dagen så man hinner gå till systemet, ta en powernap, duscha, klä på sig och ringa sina vänner. Jyri föreställer sig en fysisk värld där vi har lika stor social perifer information som i ett spel som World of Warcraft. Han tar också upp exemplet med kartan från Harry Potter som tillåter honom att i realtid se, på den fysiska kartan, var folk på hans skola går omkring. Detta exempel får mig att undra om inte Jyris koncept med social perifer vision är allt för panoptiskt - för baserat på att se vad folk gör. Hans egen sociala mjukvara Jaiku är till exempel baserat på att få information om sina vänner närvaro (presence). Men panspektronism behöver mer än så. En panspektronisk version av Harry Potters karta skulle också visa spåren från aktörernas sammankopplingar och kommunikation. Harry Potter skulle då inte bara kunna se var folk rör sig utan även upptäcka mönster i vem som kopplar samman med vem (även om inte kommunikationens innehåll). Med dessa sociogram skulle Harry Potter enkelt kunna avslöja sammansvärjningen på skolan och filmen kunde ha slutat mycket tidigare! Detta betyder dock inte att Jaiku inte är en panspektisk teknologi, för det är den. Den typen av spår är också närvarande för inte bara ser man sina vänners uppdateringar och feeds utan man har även möjligheten att kommentera på dem och se trådar som ens vänner har kommenterat i. Detta tillåter dig att, utan mer sofistikerad utrustning för ‘data mining’ än din hjärna, återskapa sociogram över dina vänners vänner. Men den här panspektriska datan är inte det sociala objekt som Jaiku är desingat kring. Istället är det närvaro-uppdateringarna vilka i sig inte har så intressanta innehåll. Kanske bygger panoptikon och panspektron på ett mycket närmare förhållande än man kan tro. I panspektriska teknologier finns också panoptiska mekanismer närvarande. Jaiku är en användbar mjukvara i all sin enkelhet (The IRC of Web 2.0…) som ligger mig varmt om hjärtat, men nästa generations mjukvara behöver finna nya sociala objekt som kretsar kring panspektrisk data. Jyri snuddar vid den tanken när han i presentationen jämför vad hans team gjorde på Jaiku med radioamatörer (signalspaning med andra ord), men att det Google han nu är anställd vid snarast liknas vid Arebico-obseratoriet - världens största och mest känsliga radioteleskop. En steg i den riktningen är news-feeden i nya Facebook som även inkluderar kommentarer på statusuppdateringarna. Just för att de till sitt innehåll tenderar att vara så meningslösa för alla utom de närmaste bekanta kan man lätt se vilka sociala relationer som är mest aktiva genom att studera vilka som kommenterar på vilkas statusuppdateringar. Han och börjat tänka om kring information på grund av detta och säger: On this scale, he says, it’s all about pattern recognition. Här kommer hans begrepp nodpunkter (nodal points) in. En nodpunkt är den kritiska punkt där en uppdatering är relevant information för en viss användare. Det fungerar ungefär som vanligt sök, men instället för inmatade förfrågningar så skickas konstant förfrågningar till databasen baserat på kontextuell och social data som den specifike användaren och/eller användarens digitala mojänger vet om sig själva. Kontant förfrågan och modulering får konstanta svar och resultat baserat på de personer och den information som är relevant i den nuvarande tidsrymden. Så, frågar sig Jyri: Vad är relevant? Vad bör jag vara uppmärksam på som händer runt om mig? Vad hände precis nu som kan vara relevant för någon i nätverket och hur levereras den informationen i rätt tid i rätt format? Upptäckande blir socialt - Discovery is becoming social. Detta betyder slutet för sök - att skicka förfrågningar till en kontextlös databas med lagrad information, slutet för butikskonceptet för information. Istället handlar det som social och fysisk närhet (grannskap). Kuriosa: Jyri är son till Yrjö Engeström, akademiker inom fältet 'Activity Theory vid universitetet i Helsingfors./Kuriosa