Magnus Eriksson bio photo

Magnus Eriksson

Internet and beyond. Pre-modern, post-human, para-academic.

Email Twitter Github Zotero

Overview

Insåg att jag inte bloggat sen i juni och panikpostar därför detta. Det är en fulöversättning av Telecomix-texten “The Apocryphal Machinery of Ciphernautics” (PDF) gjord lagom till Korpen Koloni:s släpp av Den cybernetiska hypotesen. Det är en i mångt och mycket fantastisk och vansinnig text. Håll till godo!

Det apokryfiska chiffernautikmaskineriet

Telecomix Kryptommunitionsbyrå

Augusti 2013. Urval två: den kybernetiska hypotesen.

Denna text är tillgänglig på wikin hos cryptoanarchy.org i råformat. Vem som helst kan modifiera den och alla ändringar är anonyma. Den här texten är ett urval av den kryptoanarkiska apokryfian ackumulerad sedan projektets början. Några segment har utelämnats och andra har blivit omskrivna för denna publikation.

Chiffernetik är precis som cybernetik studien av hur two system av något slag opererar: teknologiska, sociala, biologiska och matematiska system. Chiffernetik liknar cybernetiken, men skiljer sig på så vis att den inte förlitar sig på ett system kontrollerat från en enskild punkt. Istället är chiffernetiken studied av hur intentioner utförs i tillstånd som kännetecknas av att befinna sig nära eller i kaotisk osäkerhet.

Chifferrymden är ett begrepp som beskriver ett mental och fysiskt rum där det saknas regulatoriska kontrollsystem. I chifferrymden får det inte att förlita sig på en kontrollmekanism som har sit ursprung i en enskild källa för att vägleda kognitiva fakulteter. Chifferrymden är ofta en fabricerad miljö som har framställts med syftet att annulera regulativa systems förmåga att agera. Chiffernetik är därför vetenskapen om auktoritärsfria territorier. På samma vis är chiffernautik konsten att navigera och leva inom sådana system.

Det första skrivning som är inkluderad i den här samlingen är Camerons efterfrågan om etablerandet av Telecomix Kryptommunitionsbyrå. Efter det följer två förstudier som ansetts vara lämpade för detta urval genom att de bidrar till nödvändig bakgrund.

TKMB verksamhetsidé

  • Datum: Internet – 0033+1:20100224 (1266969017 UNIX-tid)
  • Från: Telecomix försvarsdepartement under ledning av Cameron Wiener.
  • Till: Telecomix Kryptommunitionsbyrå (TKMB)
  • Ämne: Efterfrågan av etablerandet av kryptommunitionsbyrå.

Nyligen har inkräktande lagstiftning och operationer instiftats över hela internätet av stater i samarbete med korporationer och användandet av krypteringsteknologier har ifrågasatts av myndigheter. Signalspaningsmyndigheter kopierar internätens trafik under föranledning att de är “hot mot rikets säkerhet”. Emellertid har förbättringar i nätverken och den ständigt utökade beräkningskapaciteten i datorerna gjort att klartext bör betraktas som en bugg, en felaktighet som inbjuder till uppsnappning. Denna bugg måste arbetas runt, för nätborgarnas säkerhet.

Det har sagt att endast kriminella element döljer sin aktivitet på internätet. Det har sagts att endast kriminella behöver oroa sig och att endast de är i behov av privat korrespondens. Detta är inte sant. Opacitet är en fundamental beståndsdel av livet.

I flera länder finns lagar som reglerar hur kunskap om kryptografi får spridas. Från vissa platser är det till och med olagligt att exportera kryptografiska verktyg, vilket tvingar utvecklarna att husera deras förvaringsplatser utomlands. Dessa lagar är en kvarlämna från kalla kriget, kodifierat i Wassenaar-avtalen bland andra dokument.

Världen har sedan dess förändrats avsevärt. Vem som helst med tillgång till en universell beräkningsmaskin kan kryptera data och dölja den från icke-auktoriserade mottagare. Kryptografiska verktyg har blivit medel som vem som helst kan använda obesvärat.

TKMB kommer att arbeta enligt internätens grundprinciper. Dess ursprunliga planritning var atombombssäker; ett distrubuerat nätverk byggt med syftet att överleva. Att en nod i nätverket förstörs innebär att trafiken omdirigeras till andra noder. Idag räds vi dock inte ballistiska missiler i skyn längre. Kalla kriget är över, men hotet mot informationens strömmningar är fortfarande livfulla och verkande. För att kommunikationen skall överleva utan censur och övervakning måste datornätverken härdas för att möta dessa nya faror.

Det finns snart en miljard värdar på internätet. varenda v dessa värdar kan agera som en krypteringsenhet i stånd att dela i anonymiserande överlagringsnätverk och skydda all sin trafik från icke-auktoriserad tillgång. Det är fullt möjligt att bygga ett oändligt antal internät inuti internäten. Inget står ivägen för byggnationen av den fraktala chifferrymden, det är endast en fråga om att generera bitar och bytar som är krypterade och förtunnlade.

För internauter värden över finns ett stigande behov av att säkra deras data till näts. Regimer i USA, Kina, Storbrittanien, Frankrike och Sverige fortsätter att förtrycka sina användare till den grad att det riskerar deras personliga säkerhet. Vad som behövs är ett globalt nätverk av tunnlar som skyddar dem. Vi har bestämt och för att ta upp arbetet som tunnelbyggare, kära hålgrävare i chifferrymden!

För att fullfölja det övergripande målet med att skapa chifferrymden inom internätet instiftas Telecomix Kryptommunitionsbyrå och ges följande uppgifter:

  1. Bidra med de nödvändiga injegörsmässiga detaljerna som behövs för att förvandla skrivbordsdatorer, inbäddade system och kraftfulla stordatorer till noder som utgör chifferrymdens väv.

  2. Konstruera nätverken som överbryggar chifferrymden och öar av höghastighetsmörkernät där censur inte kan existera.

  3. Utbredningen av fri digitalinfrastruktur i form av svartkast, långdistanskonservantenner, trådlösa parabolantenner och fria anonyma datahamnar.

  4. Insamlandet av sorterandet av handledningsmaterial och säkerhetswikis.

  5. Den vidare utvecklingen av svartkastteknologi och dess applikation inom digitalinfrastrukturer.

TKMB måste möta både målet med att sprida kunskap och kravet på anonymitet. Byrån är förordnad att använda den I2P-utrustade IRC-servern telecomix.i2p. Byrån kommer att producera filosofiskt material i ÅterByggdnadsWikin.

Datum är av högsta betydelse! Som internaut är detta ditt liv, dina tankar och din kropp. Internauterna bör hållas ansvariga för den! För att tankefriheten skall bevaras är det nödvändigt att vissa system förstörs. Viss information måste dekrypteras för att nå massorna, and krypteras för att säkra integriteten mellan de få.

Språkbruk bygger semantiska överbryggnadet för förståelse.

Lingvistiska missförstånd gräver syntaktiska tunnlar av intimitet.

TKMB är instruerade att främja svartsöndagsfirandet som en tid för eftertanke kring livscykeln hos trafiken Ni genererar. Vad växer de bitar Ni föder fram upp till? Handskas de med omtanke och varsamhet? Vad kan Ni göra för att göra deras internät till en behagligare plats? Chifferrymdens kunskap är allas kunskap!

Kapitel 1: Sociocybernetisk systemteori.

Människans samhälle förändrades avsevärt under kalla kriget.

Systemteori utvecklades i Sovjetunionen. Det var ett tidigt försök att etablera en teori för att beskriva ett optimalt samhälle baserat på kybernetik. Systemteori kan användas för att beskriva hur enheter, processer och produktion beter sig när de behandlas med viss stimuli. En fabrik kan producera fler varor om det tar emot mer råmaterial, resurser och har medlen till att skala upp dess tillverkningskapacitet. Sovjetsystem använde inte ett monetärt system för att framställa fordringar. Istället förlitade det på en mångfald av sensorer som skulle rapportera mängden använda resurser, tillgänglig arbetskraft och tidsåtgången för omvandlingen av råmaterial till varor i fabrikerna. En central ledning ordinerade sedan att de olika variablerna i fabrikerna skulle ändras för att möta eventuell ökad efterfrågan. Liknande sociotekniskt system har prövats i Chile. Regeringen under Allende konstruerade ett datorstött kontrollrum i vilket fabrikerna, varuhusen och arbetskraften tecknades som data och opererades på av tekniker som följde cybernetiska teorier. Det socialistiska experimentets försök att beskriva människans samhälle i sin helhet med den då tillgängliga datorkraften blev ett kraftigt misslyckande. Ett centraliserat cybernetiskt system kräver att dess sensorer är tillförlitliga gällande krav på efterfrågan och tillgängliga medel. Dessutom måste den centrala ledningens instruktioner lydas. Utan ögon att se med kan inte systemet ta korrekta beslut.

I Amerikas förenta stater utvecklades en motsvarighet till den sovjetiska systemteorin i John Nash:s spelteori. Den kom att användas av ekonomer för att beskriva det kapitalistiska systemet i sin helhet som en decentraliserad grupp agenter som alla önskar maximera individuella resurser. Nash utvecklade teorin om ett idealt tillstånd av jämvikt som antogs skulle framkomma i ett ekosystem av agenter som utbyter resurser med varandra, sålänge som varje agent strävar efter att öka sin andel av de tillgängliga resurserna. Detta system antogs leda till det bästa produktionsresultatet. Dock kan agenter som strävar efter att optimera sina resurser skapa imperfekta varor för att öka efterfrågan och skydda sin livsmiljö genom att delta i monopol, oligopol och anti-marknader skapade av nationalstater eller av agenterna själva. Staten är behållaren inom vilka agenterna agerar. Den definierar mijön och regleringen av denna leder till olika utkomster i utbytet mellan agenter.

Både det sovjetiska och det amerikanska systemet kräver därför närvaron av en stat. Dock har system förelagits men inte implementerats i större skala där de ekonomiska agenterna inte är inneslutna i en stat utan skapar sin egen ekonomiska miljö. I ett sådant system saknar staten medlen för att kontrollera agenternas ekonomiska agerande och staten reduceras till att genom instiftandet av lagar och införandet av kriminalvård forma medborgarnas liv.

Efter skapandet av den sovjetiska atombomben befann sig det sovjetiska systmet och det amerikanska systemet i ett kallt krig med varandra. Målet från båda sidor var politisk dominans. Medlen som detta krig fördes med var ballistiska missiler, hemliga koder och framtagandet av ostörbara kommunikationskanaler för att överföra militära order och satellitkoordinater att slå till mot. Både system- och spelteorin influerade kalla kriget som kan sägas ha varit en strid mellan dessa två teorier.

I kalla kriget var inte bara dominering av landmassa eftersökt utan och människans psyke var ett slagfält. Kriget kulminerade i rymdkapplöpningen vars tekniska framsteg gav födelse till internätet. Den militära paranoian var i sin tur fröet till den moderna kryptografin.

Innan detta hade kryptografin varit en vetenskap som praktiserades i hemlighet. Den första Europé att publicera en bok på ämnet var den medeltida ockultisten Johannes Trithemius. Steganographia, som var skriven år 1499, är till synes en bok för att frammana andar för att kvivkt kunna kommunicera över lång distanser. Boken tar också upp kryptografi och stenografi, även om detta inte är uppenbart vid första anblicken eftersom boken för att dölja sin sanna natur är skriven i en religiös kod blandad med ett proto-vetenskapligt chiffer.

1.0 Cybernetiseringen av människans samhälle.

Både Sovjetunionen och Amerikas förenta stater skapade med deras sociotekniska förmågor system som återspeglade deras övergripande strukturer. Det mänskliga samhällets digitala nervsystem var baserat på samma teorier som beskrev dessa samhällens totalitet. I öst ett centraliserad datorsystem och i väst det decentraliserade system som kom att utvecklas till internäten. De allra första planritningarna på internäten var emellertid inte fullkomligt decentraliserade.

1969 beskriver datoringenjören Steve Crocker i RFC1 och RFC2 – båda betitlade “Host Software” – det IMP-protokoll som föregick tidiga versioner av internätet. Protokollet som Crocker beskriver använder ett fembitsfält för att adressera noder i nätverket. Till dessa noder kunde terminaler kopplas. På en och samma gång kunde detta för-internätska nätverk på sin höjd bestå av 2^5 = 32 datorer. Den stjärnformade nätverkstopologin av stordatorer och terminaler ersattes snabbt av en mer decentraliserad modell när datorer blev mer allmänna.

Inte förrän persondatorns utblomning kom den vekrliga kybernetiseringen av det mänskliga samhället, även om många av de större korporationerna redan hade realiserat fördelarna med den genom att skriva om delar av deras byråkrati i binär kod, samt investera i stordatorer som sköter fakturering och ordrar elektroniskt. Än idag lagras passagerarnamnsregistren (PNR) från alla flygresor under oändlig tid i IBM Z-seriens stordatorer, främst placerade i USA. Den mängd data som skyfflas mellan PNR-datorer var ändå in på 1990-talet större än hela internätens trafik. Transportbolag använder datorer för att beräknar transportrutter, hur varor mest effektivt staplas i lagerhus och i lastbilar, samt i vilken ordning arbetsuppgifter skall utföras för att minimera energikonsumtion. Korporativa datorsystem används också för att bestämma vilka kunder som ska få vissa fördelar gentemot andra för att minimera risken att dessa byter till ett annat företag. Invecklade beräkningar och datautgrävning används av företag för att utforska kundbeteende samt de interna operationerna. Tjänster som sökmotorer levererar inte en tjänst utan deras existens idag motiveras enbart av att de erbjuder mer direkt kommunikation mellan en korporation och dess potentiella kunder. De är diagram över i det närmaste alla publikt tillgängliga relationer som kan beskrivas med hjälp av datorer. Affärsmodeller för sökmotors är emellertid inte att framlägga grafen som ett resultat av vilket sökord som användaren uppgav utan att lägga in länkar mellan sökorden och företagen. Sökmotorn lägger fram ett modifierat “dokumentsociogram” där de lägger in direkt länkar till företagens nätplatser.

Sökmotorer används av människor för att navigera nätverk av sammanlänkade dokument. Söklistor är utformade för att passa en individs smak. Annonser sätts in bland sökresultated, skapade speciellt för att passa individens användarprofil. Stora sökmotorer har katedralstrukturer och tjänar på att förstärka denna katedralsliknande struktur i det mänskliga samhället.

1.0.1 Utnyttjade av socialcybernetiska system

Zeira, en kybermilitant motståndsarmé, har setts använda en tekniskt enkel med konceptuellt sofistikerad form av attack där en organisations arbetsstyrka omdirigeras till att attackera sig själv. En nätsida har satts upp som innehåller kod som exekveras i besökaren nätläsare och får denna att göra massutskick av meddelanden i den utvalda målorganisationens socialnätverk. Länkar till nätsidor som innehåller koden har postats till olika högtraffikerade nätplatser som 4chan, vilket resulterar i en stor mängd hämtningar av nätsidan. Detta leder till att målorganisationernas socialnätverk får massutskick med “intressanta meddelanden”. Detta i sin tur leder till att målorganisationernas medlemmar blir intresserade av vad som pågår och klickar på länkarna och därmed genererar ännu mer massutckick. Vid den här tidpunkten blir reaktionen själv-upprätthållande, i varje fall för en stund.

Zeira-experimentet var en serie studier i mätta med artificiellt skapade positiva återkopplingsloopar. Experimenteringen med och utforskandet av mänskliga system kan tas längre. Massutskicken kan genereras dynamiskt och utvecklas över tid. Om en användare följer en länk och modifierar massutskicken efter personlig smak kommer informationsströmmningarna att bli ännu mer värdefulla. Detta kan användas för att de system en form av beräkningsförmåga – det kommer automatiskt att ta formen av massutckick som med största sannolikhet resulterar i genererandet av ännu fler massutskick. Flera nätplatser fungerar på detta vis där användare modifierar information efter deras egna idéer. Till slut anser de individuella aktörerna att den själv-propagerande informationen är så värdefull att de inte längre betraktar den som skräpmeddelanden. Ändå fungerar det på samma vis. Alla framgångsrika nätplatser fungerar på detta vis. De skapar positiva återkopplingsloopar. Människor beter sig som en vätska. De största behållarna är inte nödvändigtvis de bästa.

En oberoende kognitiv process krävs av agenten för att kunna bryta sig loss från dessa fällor. Denna psykiska process måste vara självinledd. Om den genereras av extern stimuli är den troligtvis redan en del av en återkopplingsmekanism. Om ett populärt fenomen tynar bort inom ett år är det troligen inte orsakat av en självinledd kognitiv process hos den enskilde agenten.

Kulturen är inte din vän. Den förolämpar dig. Den avbemäktigar dig och missbrukar dig. Ingen behandlas väl av kulturen. Ändå förhärligas individen och individens rättigheter. Men kulturen är en perversion. Den fetisherar objekt och konsumerar mani. Den inbjuden folk att avhumanisera sig och bete sig som maskiner – memprocessorer.

Inom kulturen finns något i stil med tio eller tjugo operativsystem som alla pågår samtidigt. En den kör mormonism, en del stödjer katolicism, andra Kaballa – som går i ljusets hastighet. Andra stödjer kvantfysik, ekonometri eller politisk korrekthet och dessa är omsesidigt uteslutande. Genom denna krock av operativsystem kan det härledas att kulturen inte är din vän.

Kultur är en slags neonati. Neonati är behållandet av ungdomens karaktäristik i vuxenåldern. Det används för att beskriva djurbeteenden. En av de mest spektakulära exemplen på neonati är ett visst djur som lever i pölar i Afrika coh som reproducerar sig som en fisk. Det lägger ägg på botten av dessa pölar och mer fiskliknande varelser kommer från dessa ägg. Om pölen torkar ut genomgår dock djuret en metaformos och blir till ett gecko-liknande djur, som lägger ägg. Från dessa ägg kommer gecko-liknande varelser. Med andra ord är detta ett djur som uppnår sexuell mognad i två skepnader beroende på miljöpåverkan. Ett spektakulärt exempel på neotani! Hos människan finner vi mindre spektakulära exempel, som en generellt brist på kroppsbehåring. Människan ser ut som apfoster!

Poängen är en socioteknisk: Kulturen själv är en sorts neotaniserande kraft. Vad kulturen framtvingar är ett antal regler och myter som gör att du inte behöver tänka. Kulturen har alla svaren. Men nu skapar teknologin en avvikelse. Avvikelsen är att vi nu lever tillärckligt länge för att inse vilken bluff allt är. vi listar ut att det vi måste arbeta för inte är värt något; att vetenskapen och politiken endast är ett ryktesbildande; att organisationer är korrupta. I krig kan de individuella stridande aktörerna när som helst välja att initiera en kognitiv process och fråga sig varför de dödar folk från den andra stridande parten. De som listar ut detta – att nationet bara är linjer dragna på kartor – ignoreras eller blir i bästa fall utskrattade. Så mycket för det mänskliga psykets kybernetik!

1.1 Chiffernetikens teori.

*All tillit som inte är absolut och fullständig är farlig. Det finns få tillfällen då en borde antingen avslöja eller dölja allt, för, hur lite du än har avslöjar av din hemlighet till en vän, har du redan sagt för mycket om du inte känner att det är säkert att låta denne bli invigd i alla detaljer.

Francis Beaumont*

1.1.1. Chiffernetik

Cybernetik är studiet av kontrollen av regulativa system av något slag; technologiska, sociala, biologiska och matematiska system. Chiffernetik liknar cybernetiken, men skiljer sig på så vis att den inte förlita sig på ett system kontrollerat från en enskild punkt. Istället är chiffernetiken studiet av hur intentioner utförs i tillstånd som kännetecknas av att befinna sig nära eller i kaotisk osäkerhet. I chifferrymden och i tillstånd som kännetäcknas av kryptoanarki går det inte längre att förlita sig på kontrollsystem för har sitt ursprung i en enskild källa eller agent. Istället måste två faktum kring chifferrymden hanteras: att det inte finns några identiteter och inte några auktoriteter. Detta undergräver kybernetikens utgångspunkter som behöver identifiera och auktorisera system och agenter. Chiffernetiken, å andra sidan, kan fungera utan dessa grundförutsättningar.

Studiet av chiffernetik är studiet om hur organisationen, handlingar och reaktioner kan konstrueras i miljöer där det är omöjligt att härleda tillståndet hos systemet på makroskalan. Detta skiljer sig från studiet av cybernetik där tillståndet hos hela systemet är känt hos en meta-agent. Ingenjörsaspekten av chiffernetiken har sitt fokus på skapandet av gömda funktioner och grupper som utifrån är obegripliga, men som är kända för aktörerna som skapar strukturerna. En sammanställning av sådana agenter som verkar mot gemensamma mål kan sägas utgöra ett hemligt sällskap.

1.1.2. Huvuddragen hos ett chiffernetiskt system.

  1. Det verkar som en kaotisk kraft i världen
  2. Det kan inte återspåras eller rekonstrueras i detalj.
  3. Tillståndet hos en ansamling av subsystem kan inte avgöras utan svårighet.
  4. Det är generellt sett omöjligt att härleda vilka grupper av agenter som utgör hela sammansättningen (“systemet”) av hemliga sällskap (“subsystem”).
  5. Det agerar utan formellt eller centralt ledarskap. Chiffernetiska subsystem är ofta lokalt fokuserade mot sungulära kommunikationsmedium, men sammansättningen av subsystem är decentraliserade och helt oorganiserade. (Detta text är i sig skiven av ett sådant subsystem!)

1.1.3. Exempel på Chiffernetiska system

  1. Telecomix olika byråer och andra hemliga verksamma grupper är icke-transparenta från utsidan. Ansamlingen av dessa grupper tillsammans med det öppna Telecomix-systemet utgör en komplett fauna av socialchiffernetiska subsystem. Agenterna som tillhör dessa grupper kan, om de vill, göras anonyma via I2P.
  2. Chifferrymdsbanker, så som Yodelbank och Torbank.
  3. Datahamnar, det nu semi-dysfunktionella Anonymous Internet Exchange Point, anonymt införskaffade VPS:er, svartkast.
  4. I2P-nätverket. Denna mjukvaras utvecklare skickar uppdateringar till användarna via nätverket självt, vilket gör dem anonyma. Kollektivet som utgörs av de anonyma programmerarna och användarna av mjukvaran utgör ett perfekt exempel på ett socialchiffernetiskt system.
  5. Fraktalmatematik.

1.1.4 Exempel på kvasi-chiffernetiska system.

  1. Spontana sociala tillställningar som gatufester, tillfällig dans, informella öppna hus, husockupationer, gåvoekonomier, rejv under öppen himmel.
  2. Argentium Astrum-ordern är internt katedral-lik med beter sig utåt som ett hemligt sällskap med en dold agenda och växelverkar med den utomstående världen på okänt vis.
  3. Bazaarer, illegala drogmarknader, piratmarknader, upplopp, upprorsmakare, myrstackar, bisvärmar och din hjärna är exempel på kvasi-chiffernetiska system.

Chiffernetiska system har uppkommit inom datornätverk. De första demonstrerades som konceptbevis i slutet av 1980-talet. Kunskapen och teorin kring dessa system är bara i sin linda och ännu har den fulla kapaciteten hos deras egenskaper sett dagens ljus. Datornätverk har länge utgjort det huvudsakliga experimentella fältet kring hur nya sociala nätverk kan skapas oberoende av fysisk distand. Vi befinner oss nu i en period där dessa datoriserade sociala nätverk är djupt intrasslade i världen utanför våra äskade datorer. Den första fasen i denna övergång har resulterat i att centraliserade korporativa datorsystem har används för att organisera både politiska partier och fester, samt andra operativa kybernetiska modus. Den andra fasen kommer att införliva decentraliserade icke-transparenta strukturer i vardagens sociala liv, via tillämpningen av chiffernetisk teori.

1.1.5. Meta-agenten

Kybernetik har inneboende brist i antagandet av existensen av en transendental meta-agent för vilken hela systemet är känt – ofta personen som observerar systemet. Detta kanske är att föredra av pedagogiska skäl, men i praktik-orienterat tänkande blir detta en avgörande brist. Som en konsekvens har alla försök att implementera cybernetik i praktiken lett till överformalisering, övervakning och kontroll. Chiffernetiken gör sig av med meta-agenten och dess tänkande arbetar altid inom en situerad kontext. Tillståndet och operationerna hos systemet i sin helhet är aldrig kända och försök att göra dem kännbara är lönlösa. Chiffernetiken är därmed inte teorin om styrningen av ett system, utan teorin om situerat skapandet, utformandet och hanterandet av system.

Från detta följer att agenterna i ett chiffernetiskt system inte är instanser av en klass, ej heller är deras växelverkan bestämd av regler. Istället är agenterna delar av populationer och växelverkan springer ur imitation. De sprids av kopiering och smittsamma beteenden som uppkommer ur lokal växelverkan.

Gud är den slutgiltiga meta-agenten då många gudar beskrivna i religiösa texter är allseende och allvetande. Förutsättningarna för den chiffernetiska systemteorin skulle visa sig falka om en sådan varelse skulle existera. Rädslan för en allseende gud har tidigare använts för att motivera människor att uppföra sig ordningsamt, innan människan hade tillgång till den rikedom som slutgiltligen tillät specialiserade mänsliga inspektörer och de moderna automatiserade övervakningssystemen.

Traditionellt har uppbyggandet av kybernetiska system krävt kunskap om modulerna som utgör det tekniska systemet. De har generellt sett svårt för att hantera svarta lådor och okända miljöer has setts som problem. Styrande som önskar att skapa säkra samhällen imiterar denna idé och kräver meta-agenter som garanterar att det sociala systemet hos en nation faktiskt beter sig som de styrande anser att det borde. Implementationen av panoptikon och de automatiserade inspektörerna hos panspektrismen syftar till att närma sig ett tillstånd då befolkningen i ett samhälle faktiskt uppför sig enligt de lagar och normer som definierats av de styrande.

Chiffernetiken är studiet om hur sociala system kan konstrueras utan meta-agenter där ingen övervakning är möjlig. I själva verket är det så att funktionen hos ett chiffernetiskt system är att neka utomstående tillgång till metoder för att beskriva modulerna, grupperna, byråerna och de hemliga sällskapen som tillsammans utgör systemen.

Organiserade system, som nationalstater, korporationer, arméer och många religiösa organisationer förutsätter vissa fakta. Dessa är:

  1. Systemet måste vara känt, därför under någon slags övervakning.
  2. Order och befallningar härstammar från en centraliserad eller de-centraliserad (till skillnad från distribuerad) källa.
  3. Auktoritet måste kodifieras, därav uppkomsten av lagar, regler och regleringar.

Som nämnts ovan är detta maktdiagram fundamentalt motsatt det hos chiffernetiken.

1.1.6. Syftet med att konstruera chiffernetiska system.

Det finns ett antal anledningar varför chiffernetik väsentligt för världen. Dessa kan givetvis ifrågasättas på etiska grunder, och har således orsakat kontrovers. Låt oss först ange dem:

  1. Osäkerheten i chiffernetiska system åstadkommer säker kommunikation mellan människor och maskiner.
  2. Frånvaron av formella regler, lagar och makt öppnar upp ett utrymme mellan person-och-person, person-och-maskin, och maskin-och-maskin där tillit måste skapas på mikronivån, utan sedimenterad maktfördelning.
  3. Att bidra med medlen att bekämpa förtryckande system var än de visar sig.

Säker kommunikation är något som eftersträvas i personlig, kommersiell, militär och vetenskapliga verksamheter. Vanligtvis är detta accepterat överallt. Den andra anledningen, som förbikopplar av lagar och regleringar, är dock kontroversiell. Territoriella lagar är nationalstaternas hörnsten, bofasta stammar och globala handelsavtal. Eftersom de cybernetiska regleringsmekanismerna hos dessa system förbikopplas av ett chiffernetisk ingrepp menar vissa att chiffernetiken är en farlig vetskap som skapar kaos och oordning i det som har bestämt i gemensam och demokratisk ordning.

1.1.7 Den svarta lådan i cybernetik och chiffernetik.

En grundläggande begrepp i kybernetik är den svarta lådan. Den ursprungliga betydelsen är den av ett system som fungerar optimalt om komplexa operationer är reducerade till inmatning och utmatning, därmed utelämna behovet att varje aktör behöver lära sig systemets minsta beståndsdelar. Ett exempel på en svart låda är en dator. Datoranvändaren skriver på tangentbordet (inmatning) och bokstäver uppstår på skärmen (utmatning). Vad som händer där emellan är en komplicerad växelverkan mellan hårdvara och mjukvara, men den genomsnittliga användaren behöver inte veta varje enskild detalj hos denna växelverkan – något inte ens de flesta programmerare gör – för att skriva ett textdokument.

I chiffernetiken har den svarta lådan en helt annan betydelse. Det är istället en osäkerhetsfunktion där utmatningen, eller snarare mottagaren av en inmatning, är okänd. Svarta lådor bidrar till ökad komplexitet genom instiftandet av osäkerhetstillstånd.

En svart låda kan sägas vara en grupp med agenter, ett subsystem i ett chiffernetiskt system. Den svarta lådans funktionalitet är internt känd av agentgruppen som kommunicerar med varandra genom icke-transparenta (krypterade) medium. Hur deras växelverkan sker med resten av omgivningen, vem de växelverkar med och ens om de existerar är generellt sett okänt. Det enda som kan sägas med bestämdhet är att är att det finns en sådan grupp av subsystem. Hela systemets utkomst består av nettoeffekten hos ansamligen av hemlighetsfulla svartlådesubsystem, eller “hemliga sällskap”.

Inom chiffernetiken består en svart låda av självmedvetna agenter och funktioner för kommunikation (botar och krypterade nätverk). Denna typ av svart låda förmår därför att agera medvetet för att behålla sin funktion och agenda dold för inspektören. Framgångsrik inspektion resulterar färför i att kunskap har insamlats som i de flesta fall är helt värdelös eftersom lådan omgående upplöses och återskapas som en ny uppsättning svarta lådor.

Teknologiskt sett har framväxten av kryptografi, “onion”- och “garlic”-routing och tillverkningen av svartkastteknologier skapat mängder av nya svarta lådor i datornätverken, både i den cybernetiska och den chiffernetiska betydelsen av begreppen. Idag har vi kraftfulla men användarvänliga datorer i vår vardag; datorer som förmår förverkliga den fraktala chifferrymden och därmed introducera osäkerhetssvartlådor i både sociala och tekniska nätverk.

Ett område som nästan alltid har varit hemlighetsstämplat är militär underrättelsetjänst. Det hävdas att dess information måste hållas hemlig som en taknisk manöver, för att bevara strategiska positioner och stärka nationell säkerhet. Detta må vara sant på slagfältet, men likväl består detta slagfält idag också av civilbefolkningens hem. Krigsuppgifter blir sällan offentliga för den generation som drabbas av dem. De behålls hemlighetsstämplade tills historien är skriven och lämnar folk i ovisshet då de inte kan veta vad som hänt med dem och deras vänner. De Afganska krigsdagböckerna släppta av Wikileaks gör krigets skeenden, för första gången i denna magnitud, tillgängliga för allmänheten med bara ett ögonblicks fördröjning.

Ironiskt nog har denna nya situation frambringats av amerikanska kalla kriget-teknologi – paketförmedlade datornätverk. Mer precist känner vi det under det bekanta namnet “Internäten”. Att göra krigsföring offentlig och kommunicera vad som har förblivit en statshemlighet är en civiliserande process. Vi kan läsa om det grymma kaoset i mikroskopisk detaljrikedom.

Den Holländska filosofen Baruch Spinoza menade att lydnad inför staten är giltigt bara så länge som det uppfyller syftet att bemyndiga och stärka medborgarna. För att utvärdera om dessa syften är bemötta eller ej är genomskinlighet nödvändigt. Därför måste den garanteras både i lag och praktik. Då nationalstaterna för närvarande går i motsatt riktning är det upp till civilsamhället att offentliggöra dessa statshemligheter.