Blay

Fildelningsdebattens kräftgång

“Opinionen har svängt - fildelning är stöld, lagen måste finnas, stöder man fildelning är man kulturföraktare … piraterna har inte många vänner just nu” Debatt om fildelning i p1 idag. Utgångspunkten var att fildelningsdebatten gjort en kräftgång den senaste tiden och backat tillbaka till utgångsläget vi hade för tre år sedan. Det stämmer om man tittar på den massmediala debatten. En titt på de debattartiklar som kommer fram numera bekräftar synnerligen detta. Samtidigt har en annan debatt, som massmedier uppenbarligen inte är mogen för, utvecklats något enormt. Men den förs i analoga och digitala sammanhang där det krävs en något mer aktiv ansträngning för att hitta till. Kanske början massmedierna plocka upp den snart då man tröttnar på att köra på tomgång. En degenererad massmedial debatt är inte så farligt och kan gärna spela ut sig själv så länge den inte sedimenteras i lagförslag, affärsmodeller och tänkande.

I programmet diskuterar Anders Ekström, Roger Wallis och Mattias Lövkvist om detta och hur man tar sig vidare. En nivå över debattartiklarna etableras. Alla sågar Renfors-utredningen (Efter att ha pratat med Renfors inför ett inslag i TV4 tror jag inte att hon själv tog den på så stort allvar). Roger Wallis menar att det är helt ointressant för honom som upphovsman att staten ska “stödja lagliga tjänster” när han får så lite betalt av försäljningen därifrån. Mindre än kreditbolaget som gör transaktionen enligt honom själv. Istället är det skivbolag och andra mellanhänder som tjänar på dessa lagförslag. Det är en bra kommentar. En sådan insatthet behövs för att debatten inte ska stanna vid det rimliga i att man “lägger en slant när man använder någons verk” utan att fundera på vidare konsekvenser av fördelning och incitament. Wallis menar också att musikindustrin på det hela går bra. STIM gör rekordår, konsertintäkter ökar. Något som fortfarande måste påpekas. Tyvärr är hans lösning fortfarande en bredbandsskatt, som i praktiken skulle innebära att man bygger en stor skattkista som sedan allehanda upphovsrättsinnehavare kommer vilja ha en del av. Förutom godtyckligheten i fördelningen är bredbandsskatten bara ännu ett sätt att knuta kulturlivets ekonomi vid distribution och därmed minska incitament till att skapa nya musikupplevelser.

I det stora hela ser vi en tydlig separation mellan det analoga och det digitala, mellan live och distribution, privat och offentligt. Antingen vill man hitta nya sätt att ta betalt för distribution av filer eller så anser man att konsertintäkter väger upp minskad skivförsäljning. Detta hör också ihop med att det ofta ska framtvingas EN lösning på hur alla som sysslar med kultur ska få betalt. Mattias Lövkvist nämner att Hybris överlever på en kombination av skivförsäljning, licenspengar från p3 och på kulturstipendiat. En ekonomisk nisch som bara fungerar för skivbolag just i deras situation med musik som är tillräckligt bred för att spelas på p3 och tillräckligt smal och värderad för att anses vara berättigad kulturstöd. Det jag efterlyser är visionerna av hur inspelad musik och realtidsupplevelser kan sammanverka och flätas in i varandra. Fildelningsdebatten upprättar de här kraftiga gränsdragningarna samtidigt som webbapplikationer som facebook allt mer integrerar det digitala och analoga och Internet börjar existera på fler plattformar än hemdatorn. Det tar nog en tid av teoretiserade, innovation och experiment innan detta gör avtryck på fildelningsdebatten, men det gäller fortfarande att hålla gråzonerna öppna för att göra plats för detta. I slutet av programmet frågades hur man trodde att framtidens musik skulle påverkas av detta. En mycket bra fråga. Stödjes “lagliga tjänster” tillräckligt mycket är nog svaret att musik och film kommer låta och se ut precis likadant som nu, vilket borde få vem som helst att likt Momus vända bort blicken från dem. Var kan musik och film idag hämta ny kraft om inte via ett svar på den helt nya situation som digitala medier försatt dem i? Det kan vara värt att minnas några ord från Pirate Cinema Berlin som menar att “det intressantaste vad gäller film för tillfället inte är någon regissör, ingen skola och ingen genre, utan piratkopieringen, alltså tekniska och sociala framsteg.” Gör om, gör rätt!